ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Min arbetsplats: Rc6

Förarhytt Rc6

Förarhytt Rc6

Bilden ovan visar min arbetsplats i en variant av Rc6, inte riktigt i perspektiv som jag ser det, utan sett lite mer från höger sitt till förarplatsen. Det finns lite olika layouter för huvudpanelens upplägg, där främst hastighetsmätaren skiljer sig mellan analog och digital, denna är som synes analog samt även konfigurerad för körning tillsammans med ett annat lok med SMS-styrning (Seriell MultipelStyrning står förkortningen för, inte textmeddelanden), vilket ger en extra mätare för motorström bland annat.

I nummerordning har vi då:

Nummer 1:

Direktbroms endast för lokets bromsar, används när loket körs ensamt i låga hastigheter samt kan även användas vid uppehåll för snabbare lossning vid igångsättning.

Nummer 2:

Tryckknapp för tyfonen, finns även som fotpedal på golvet samt ytterligare en knapp på höger sida av förarhytten där lokbiträdet en gång i tiden satt.

Nummer 3:

Spak för reglering av tågbromsen, styr via en bromsdator i loket hur mycket broms som skall tilläggas i 7 lägen med tydliga hack som markering, plus nödbromsläget längst ner. Normal inbromsning sker oftast via bromsläge 2-3 med utlossning i läge 1 som är ett lite mer reglerbart läge. Tillsättning och lossning av bromsen tar ett visst antal sekunder i loktåg, beroende på hur långt tåget är, och för tåg upp till 200 m långa är detta normalt omkring 5-6 sekunder.

Nummer 4:

Tågorder och körplan. Här har jag de säkerhetsorder som gäller för mitt tåg samt den körplan, dvs vår tekniska tidtabell som skall följas, där uppehållen samt mellanliggande driftplatser finns med. I denna samling papper har jag även en lista med de fordon, lok samt vagnar som medföljer tåget samt information om eventuella fel som finns på dessa. Utöver detta har jag även med mig en förteckning om den personal som finns ombord på tåget samt en grafisk illustration över hur min tur för dagen ser ut.

Nummer 5:

Spak som reglerar pådraget, 9 lägen markerade endast med text på stativet. Detta är samma modell av spak som även finns på X2000, vilket gör att det finns 6 lägen nedåt på stativet också för återmatande elbroms, dessa går dock ej att använda på Rc6.

Nummer 6:

Ytterligare papper, så kallad ”Uppgift till förare” där tågets vikt och längduppgifter finns samlade tillsammans med uppgifter om tågets bromsförmåga samt telefonnummer till den del av tågpersonal som ansvarar för dörrstängning med mera.

Nummer 7:

Lokets telefon av mobi-sir variant, ett speciellt telefonnät som är utbyggt för järnvägen med specifika funktioner. I denna skall tågets nr matas in vilket gör att man på enkelt sätt kan ringa direkt till mig från t.ex. Trafikverkets driftledningscentral. Utöver detta finns även funktioner för att kunna ringa nödsamtal, vilket direkt kopplas upp till berörd personal på Trafikverket, samt alla tåg i samma område som det egna, för att snabbt nå ut med viktig information vid fara eller olycka. Det är även denna apparat som används för utrop i tåget från förarhytten.

Nummer 8:

Reglering av frontbelysning, finns i 3 lägen upp, två ner, samt avstängt. För frontbelysning finns positionsljus, halvt helljus samt hel helljus. Nedåt finns belysning i båda ändar vid färd inom bangårdar utan krav på kraftig belysning, samt ett läge där frontljusen i båda ändar av loket blinkar, som skall användas vid olycka eller fara för olycka för att varna andra tåg visuellt.

Nummer 9:

ATC-panel, ATC står för Automatic Train Control och är ett system som övervakar förarens framfärd med tåget. En antenn under loket läser av sk baliser, plattor som ligger i spåret med information om topphastighet, signaler samt i vissa fall vägskydd. Jag tillåts med ATC-systemet köra i upp till 4 km/h utan åtgärd, vid 5-9 km/h över topphastigheten varnas jag visuellt samt med tonstötar och vid 10 km/h över tillåten hastighet tillsätts tågbromsen automatiskt för att få ner hastigheten. Systemet övervakar även begränsande signaler och skulle t.ex. en signal som visar stopp passeras, så kommer tåget automatiskt att nödbromsas till stopp.

I detta system matar jag in uppgifter om mitt tågs topphastighet, längd, tillsättningstid för bromsen, hur kraftig broms jag har samt om tåget får färdas med s.k. överhastighet, en procentuell skillnad som tillåts på vissa fordon och vid vissa hastigheter.

Nummer 10:

Hastighetsmätare, i detta fall analog med en extra mätare som visar ett bakre loks uppmätta hastighet vid SMS-koppling, där två lok är kopplade med vagnar mellan sig, t.ex. som i Uppsalapendeln. På senare exemplar av Rc6 är detta istället en digital mätare.

Till höger om hastighetsmätaren syns även indikatorer för hur mycket motorström som skickas till motorerna, användbart för att se t.ex. att alla fyra motorer får samma mängd ström, samt för att kunna upptäcka om hjulen slirar, då detta orsakar indikatorerna att snabbt ändra sig.

Till vänster om hastighetsmätaren syns en mätare för tågets genomgående tryckluftsledning, normalt tryck är ca 5 bar vilket innebär att bromsen är loss på lok och vagnar. När detta tryck sänks tillsätts bromsen i loket samt de vagnar som är kopplade, och när trycket höjs så lossar bromsen igen. Detta innebär att om ledningen av någon anledning går sönder någonstans i tåget så kommer det automatiskt att bromsas till stopp.

Nummer 11:

Nödbromsventil som är direkt ansluten till tågets genomgående tryckluftsledning, när denna dras ner töms denna ledning direkt i förarhytten och tåget nödbromsas, används endast vid nödfall eller fel på den vanliga tågbromsreglaget.

Detta var en snabb genomgång av det jag upplever mest intressant för utomstående, har ni ytterligare frågor är ni varmt välkomna att ställa dessa via kommentarsfältet nedan eller via Twitter så skall jag göra mitt bästa för att svara.

2 Kommentarer

  1. eric

    hej har du bilder från motorrummet?

Lämna gärna några ord bakom dig..!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: