Första april..?
Man kan nästan tro det när man läser något så ofanligt korkat som detta, "När ska vi stockholmare få tid att älska och skratta?"
Hmmm, vänta lite nu, RUT är fel säger ju socialdemokraterna, fast om man är stockholmare skall man tydligen ha rätt till en butler som gör de där jobbiga sakerna åt en, men bara om man är stockholmare. Att alla, oavsett bostadsort och inkomstnivå kan använda sig av RUT, det är ju bara fel, åtminstonde om man är socialdemokrat...
Att RUT-avdraget är ett utmärkt sätt att göra svarta jobb vita, att RUT skapat 18 000 nya jobb, på bara ett år, det är väl inget att orda om. Dessa människor lever väl lyckligare svart, utan tryggheter, utan pensionssparande, utan att betala någon skatt, eller kanske ännu bättre, på bidrag! Eller så får de allesammans bli butlers i (S)tockholm...
Kanske märks att jag inte riktigt planerar att rösta på den rödgröna sörjan i valet..?
Fast man kan ju alltid intala sig att Batljan och Jämtin bara hysteriskt missat att det är den 16 augusti idag, inte 1 april..?
Och ja, vi har RUT-at, vår senaste flyttstädning skedde med RUT-avdrag, guld värt!
Mobila funderingar
Tjejflams på övervåningen i TV-soffan, då flyr jag ner hit till min datorhörna i källaren, enda stället i huset som dessutom har en rimlig temperatur efter en varm och fuktig (!) dag.
Väl här nere så ska jag se om jag inte kan få lite mobiltelefonfunderingar på pränt. För som de flesta i min bekantskapskrets vet så är jag rent av löjligt förtjust i dessa små behändiga ekonomikraschare!
De senaste åren har det varit lite väl många telefonbyten, och jag har hunnit med att testa de flesta av systemen som finns att välja på. Smartphone-eran började så smått med Sony Ericsson P1i som jag köpte hösten -07 och hade i dryga halvåret, underbart tangentbord och fruktansvärt system var väl sammanfattningen. Jag gillade starkt det kombinerade qwerty-tangentbordet och har än idag inte riktigt hittat något som matchar det.
Blev en liten paus med en Nokia XpressMusic av något slag för att sedan följas av en Sony Ericsson Xperia X1, ännu en qwerty-tangentbordslur fast denna gången med Windows Mobile som operativsystem, ruskigt snygg, ruskigt välbyggd, men dessvärre ruskigt bakbunden av Windows Mobile, blev aldrig riktigt bra och fick ersättas av en iPhone 3G relativt snart.
iPhone-världen är ju en underbar sådan, idiotsäker, lättanvänd, fylld av möjligheter att bränna pengar i rasande takt via iTunes och App Store, dock var min låst till Telia och när vi fick för oss att byta till Tre sommaren -09 fick den stryka på foten och lämna plats för första Android-luren, en HTC Magic i ett fruktansvärt plastigt vitt skal som repades lättare än något annat. Viss besvikelse över paketet, annars roligt med Android även om det vid den tiden fortfarande hade sina brister, och därmed fick det strax efter återigen bli en iPhone, denna gången en 3GS, som dessutom fortfarande bor med mig även om den inte har något SIM-kort just nu.
Under senaste halvåret har jag även roat mig med att testa och skriva om diverse lurar, och här har det passerat såväl Samsung Galaxy Spica (i5700), Huawei U8220, Motorola Milestone, Sony Ericsson Xperia X10 och nu senast HTC Desire (samt HTC Wildfire åt Angelika...). Som de mer tekniskt intresserade läsarna av er noterar är det till största delen Android-telefoner som passerar här på senare tid, dels för att Android till stor del står för innovationsdelen i mobilvärlden just nu, dels för att jag fläckvis skriver för Swedroid.se.
Utöver detta roar jag mig även stundvis med att utveckla applikationer för mobiltelefoner, och har skrivit ihop versioner av mitt "Uppgift till förare"-program för såväl Windows Mobile som Android samt även i webbversion, för Windows samt kommandoradsapplikationer i diverse olika programmeringsspråk. Detta underlättas hur som helst helt klart av att ha en riktig enhet att testköra det hela på. Tanken är dessutom att det ska bli en iPhone-version, någon gång, först måste jag bara sätta mig in i Objective-C, vilket känns segt just nu.
Jag har även varit bra sugen på att ge mig an ett test av en Blackberry-lur vid lämpligt tillfälle, och av lämplig anledning, lika så är jag bra nyfiken på Nokia N900 samt deras Maemo/MeeGo-system, men det får det skjutas lite på, tills vidare.
Dessutom får man ju inte glömma den Nokia E71 jag har som jobblur, en fantastisk liten sak med Exchange-sync och faktiskt rent lysande batteritid för att vara en smartphone. Synd att Symbian ska vara så ofantligt fult och tråkigt annars bara..!
För att sammanfatta lite då, vad har jag för rekomendationer för den som skall köpa ny smartphone, vad skall man ha.
Som vanligt blir det ett gammalt klassiskt svar, vad skall du ha den till?
Idiotsäker, toksnygg och med fantastisk Mac-synkning, iPhone, lätt! Utan tvivel, alla dagar i veckan, en fantastisk leksak för den som vill men inte orkar med hur mycket som helst!
Förändringsbar, i tusen och en varianter, konstant-Google-kopplad? En valfri Android-lur är givet, HTC Desire och Samsung Galaxy S är det som är häftigaste skiten just nu!
Kört Nokia sedan 1890-något när S60 släpptes? Nokia E72 ska ju vara rätt najs, och med bra batteritid, men ack så tråkig!
Windows Mobile? Njäh, skippa det va, det bara är så näh som det kan bli, med viss brasklapp för Windows Phone 7 då som jag ännu inte testat...
Åsikter?
Alternativen…
Som jag säkerligen skrivit om tidigare här på bloggen så står det inför lite förändringar i jobbet till vintern, den 12-13 december där någonstans övertas Östgötapendeltrafiken av DB Regio från SJ, detta innebär att ett visst antal förare skall följa med över, frivilligt eller ej, och detta har vi fått ut intresseanmälan om sedan tidigare. Det närmar sig nu sista svarsdatum för detta, närmare bestämt 31/8 och hittils verkar det rätt grymt, ett 50-tal har svarat, 1 har tackat JA till att gå över till DB Regio, och ett 40-tal har fortfarande inte lämnat svar alls, dock väntar troligen dessa på det informationsmöte som skall hållas den 25/8, och sen får vi se.
Detta innebär ju dock för en annan, som ligger lite långt bak i listan att risken att bli utLASad, tvångserbjuden mer eller mindre övergång till DB Regio, alternativen är att byta åkstation eller helt enkelt tacka NEJ rent av och bli uppsagt av arbetsbrist.
Som de flesta säkert redan är tämligen medvetna om är mitt intresse av att köra pendeltåg på heltid, oavsett operatör, tämligen mikroskopiskt. Alltså blir alternativen att försöka chansa på att få vara kvar på SJ i Linköping, eller att byta åkstation, helst undvika att behöva söka helt nytt jobb då.
Preliminärt finns det tydligen förarbehov i Karlstad, Sundsvall, Östersund och Malmö, där den sista inte direkt är aktuell, lite åt fel håll känner jag. Dock har jag skrivit och skickat in ansökan för Karlstad, och har meddelat intresse av såväl Sundsvall samt Östersund i andra och tredje hand. Nu återstår det alltså bara att vänta och se vad resultatet blir, men det känns allt mindre troligt att lilla familjen Ewenson/Vaala kommer att bli kvar i Östergötland särskillt länge till, frågan är bara, vart ska vi!?
Jag hoppas starkt på Karlstad dock, närmare hem (som är och förblir Dalarna), bättre natur, vatten, lägre bostadspriser och lite sisådär. Känner en viss nivå av ivrighet rent av!
Så, i väntan på besked så får jag återkomma om detta...
Dessa ständiga val…
Just nu plågas jag så smått av dessa ständiga val man skall göra i livet, två små saker till att börja med...
Först och främst vad gäller mobiloperatör. Förra sommaren bytte både jag och Angelika till Tre, då det visade sig att de hade täckning ute i Ekängen, till skillnad från Telia som det inte gick att ringa med, underligt nog. Detta har till stor del fungerat alldeles utmärkt, förutom under de senaste veckorna eller så, då i varje fall jag börjat uppleva allt mer strul och stök, 3G-täckning som plötsligt hakar upp sig, samtal som inte går att koppla fram, SMS som kräver flertalet försök innan det flyger iväg som små ettor och nollor genom luften. Oerhört irriterande småsaker som egentligen inte är så tvärmycket att haka upp sig på...
Nu har vi dock bindningstid kvar på våra abonemang, de går ut nästa sommar för att vara exakt. Dock finns det ju som väl är en möjlighet att lösa ut i förväg hos Tre, till skillnad från vissa andra operatörer. Detta skulle dock kosta oss en bra slant, så det får i alla fall vänta. Men sen då? Skall man återvända till Telia igen, är dom verkligen bättre i verkligheten? Allt beror ju givetvis på vart man bor också, Tre fungerar fint i städerna, och på de flesta av ställena jag normalt är, men det märks när man kommer uppåt i landet att staplarna försvinner fort..
Ack dessa beslut!
Ångest nummer två handlar om vinterdäcksval, när vi köpte vår Saab fick vi med friktionsdäck på plåtfälg, dock är ju jag sedan länge en vän av dubbdäck, de har alltid varit den extra lilla biten säkrare. Men här har jag börjat fundera allt mer också, förra året var det ett evigt funderande med beslut i sista sekund om vad som skulle läggas på, och frågan står även i år, dubbat eller friktion? Att leva efter en gammal vana, eller att prova något nytt?
Sen avslutar vi med en riktig "cliffhanger"!, För det finns som alltid än mer, dock inget som skall yttras än, tålamod än så länge!
Engelskt hojtande
Av någon anledning har jag tydligen fått för mig att göra utrop även på engelska numera, och denna vecka har bjudit på viss övning av detta då alltför många tåg har körts med smått defekta maskiner med en största tillåtna hastighet om 160 km/h istället för de vanliga 200 km/h.
Känner väl att jag saknar att prata engelska i den utsträckning jag gjorde under taxiperioden, och har väl tagit detta som en chans till att öva på engelskt uttal och uttryck.
Viss utmaning finnes i det hela då järnvägsengelskan kanske inte är helt bekant, men det börjar lossna allt mer även om det givetvis stakas på lite av och till när man tappar bort orden, men det förekommer ju även när man ropar på gamla hederliga modersmålet också.
Dagen idag har bjudit på lite lagom kaos, 160-tåg både till och från Malmö, strulande dörrar, signalfel, nödbromsdragningar och icke fungerande korglutning, suck, pust och stön. Lagom tills man skall vara klar med reparationerna av dessa 160-tåg så börjar det dessutom närma sig lövhalkan, vilket jag inte ser fram emot särskillt mycket...
Men, det får bli senare gnäll, nu är det filmdags, Grosse Pointe Blank!
Två dagar avklarade, många mer att klara av
Då har man alltså klarat av två dagar på jobbet sedan semestern tog slut, och inte har vi några större katastrofer att rapportera!
Fick förvisso en smärre överraskning när jag började igår, och gick in i stordatorsystemen för att kolla vilken maskin jag skulle ha, för att inse att jag skulle inte ha bara en, utan två tågsätt, en mult! Detta var då första gången jag på egen hand kör mult, senast var för två år sedan under praktiken, och det blir lite mer att tänka på helt enkelt.
Tågsettet var 304 meter långt till att börja med, vilket gör att det blir lite ont om plats på en hel del ställen där man ska stanna. Dock var i varje fall bakre tågsätt låst vilket gjorde att det inte var någon jättekatastrof om den hamnade lite utanför. Däremot vart det förvirring på plattformarna vid varje uppehåll eftersom vagnarna hamnade en 140 meter fel jämfört med hur det skulle vara, men det gick rätt bra ändå.
Dessvärre gick dock det hela i endast 160 km/h pga lite tekniska bekymmer vilket var mindre roligt, man tappar en hel del tid på detta, och i kombination med att ha fått ett Pågatåg framför från Höör så gjorde det oss drygt 40 minuter sena till Malmö, fint, allra helst när man har en rast på 36 minuter från början. Tack vare en snäll kollega som tog hand om hyttbytet åt mig på tåget jag sedan skulle ha blev det hela rätt bra ändå, och jag fick den rast jag har rätt och skyldighet till att ha.
Annars ganska lugnt, tre tåg av fyra möjliga hittils i rätt tid till min slutstation, det är helt okej. Ingen av de sedvanliga tidningsuppblåsta katastroferna, tågsättet hem idag busade lite precis innan avgång och tvärdog, men det räddades upp rätt snabbt av passåkande förare som assisterade med en stor norsk reset och vi lämnade Malmö endast 5 sena.
Nu väntar ett varv på Stockholm imorn, ledigt fredag och sen hela helgens jobb, men nu är man i varje fall inne i det igen, och på betydligt kortare tid än efter förra årets semester!
Nu får det nog bli dags att sova lite tror jag, imorgon är det inte så farligt tidig morgon, men på torsdag däremot, så det är väl bäst att vänja sig redan nu...
Tillbaka till verkligheten…
Jahapp, då var det den 2a augusti 2010 då, och det kan bara betyda en sak, att årets sommarsemester är över...
Om drygt en timme är det dags att dra på sig uniformen igen och bege sig in mot jobbet för en dag på södra stambanan. Börjar egentligen kl 14:28 men efter semestern får man även två extra timmar för att komma ikapp alla papper som dykt in i facket under dessa fyra veckor, och dessa två timmar brukar jag faktiskt ta för vana att använda till just det.
Sedan vid 15 tiden väntar en sväng till Malmö med X2000, åter tillbaka i Linköping till kl 22 för att avsluta dagen. Resten av veckan går i ungefär samma tecken, i morgon är det åter igen Malmö, onsdag-torsdag Stockholm.
Fredagen blir ledig, då firar vi istället Kaspian som blir 2 år gammal, stora pojken!
Helgen bjuder på än mer jobb, lördagen är det Stockholm plus ett varv Nyköping, lite lagom sådär, och söndagen bjuder slutligen på ett varv till på Malmö innan nästa vecka inleds.
Liten lagom 6-dagars vecka för att inleda med alltså, underbart..!
Utflykt i Valla
Igår tog vi oss en liten utflykt till Valla, ett område här i Linköping där man kan hälsa på lite olika djur, ett lagom sätt att spendera dagen när syster Lisa och hennes Gabriel nu var på besök.
Blev en lång promenad runt där, och lite små bilder, även om jag inte hann ta så många innan kameran påpekade den för låga batterinivån, surt.
Två exempel att visa upp här i varje fall!
Inspärrad
Utflyktare
Fartkameror och trafikfunderingar i allmänt
Fartkameror fångar allt fler kunde vi igår läsa om i Corren, lite smått fascinerande tycker jag nog, dessa sträckor är allt som oftast väl utmärkta, det finns gott om varningssätt i såväl GPS-navigatorer som mobiltelefoner, dessutom lär man sig ganska väl vart dessa kameror står om man färdas vägen ofta.
Den stora frågan är väl dock om varför det är så svårt att hålla hastigheten på dessa vägar? Dessa plåtpoliser står allt som oftast där av en tämligen blodig anledning, de står generellt på väldigt olycksdrabbade vägavsnitt med många dödsoffer såväl som ett svårräknat antal allvarligt skadade, många med men för livet.
Nu är det väl helt klart bäst att tillägga att jag är långt ifrån den mest laglydiga bilföraren som existerar, även om jag numera väldigt sällan bryr mig om att köra fort så har jag så att säga ganska svårt att påstå att allt mjöl i påsen är helt rent, det har gått fort, och ofta med för den delen, förut.
Dock har jag än så länge klarat mig väl från såväl böter som olyckor, och för det är jag mycket tacksam!
Jag hoppas nu innerligt att dessa pengar som kasseras in från dessa kameror spenderas rakt in på andra olycksförebyggande åtgärder, fler riktiga poliser som är ute och kontrollerar nykterheten (jag har t.ex. aldrig behövt blåsa trots 8 år med körkort varav nästan 3 år som yrkesförare med bra många mil bakom mig), nykterheten i trafiken är något av det absolut viktigaste som finns och det är inget man skall tumma på.
Utöver detta vill jag även se fler mitträckesvägar, många skyr dessa som pesten, allra helst motorcyklister, men det går inte att förneka att dessa gör stor skillnad när det kommer till den farligaste typen av kollision, frontalkollision i hög hastighet. Det finns givetvis många sätt som dessa kan strula på också, men jag tycker att det ger en klart ökad trygghet, även om man retligt nog alltid hamnar bakom långsammare fordon på enkelfilsdelen, så vet man mycket väl att det kommer en omkörningssträcka som är fri från mötande fordon inom en överskådlig sträcka.
Sorgligt nog lär nog dock dessa pengar försvinna in i den enorma byrokratiska betongkeps som ständigt befinner sig ovanför allas huvuden, och vi kommer att få fortsätta läsa om det eviga tjabblandet mellan kommuner och Trafikverket om vems pengabrist det är som föranlett nästa allvarliga mötesolycka med dödlig utgång.
Det är synd, det skulle kunna gå att göra så mycket med mindre byrokrati, och mindre Trafikverket...
Betalapplikationer på Android Market
Dags för lite nördinlägg, och det handlar om betalapplikationer i Android Market. Det är sorgligt men sant ännu inte möjligt att köpa betalapplikationer på Android Market härifrån Sverige, det finns dock sätt att ta sig runt detta, dels genom att "roota" telefonen och installera ett program som heter "Market Enabler", dock så sätts garantin ur funktion genom att "roota" vilket kanske inte alltid är så uppskattat.
En annan variant är att köra med ett utländskt SIM-kort i telefonen, och surfa via WiFi, vilket är den metod jag förklarar här i filmen nedan, kontantkortet som används kommer från T-Mobile UK och är köpt från droidstuff.se för en summa av 79 kr + frakt.