Vad gör man med en gammal Western Digital NAS som man tidigare lyckats bricka vid mjukvaruuppdatering? Klart man öppnar upp den i jakten på hårddisken för att se om den senare kan tänkas fungera på egen hand så klart!

Hårddisken i sig visade sig vara en tämligen klassisk WD Caviar-disk á 3,5″ med SATA-kopplingar. Därmed gjordes det ett besök på lokala Kjell & Company för att inhandla ett stycke hårddiskkabinett för att sedan kunna koppla till dator med vanlig USB-kontakt.

Såhär långt verkar det tveksamt hoppfullt dock. Hårddisken hittas, går att formatera (ibland) och verkar gå att överföra filer till. Långsamt. Mycket långsamt.

Tveksamt långsiktig lösning på det hela alltså. Men om inte annat kan jag nu åtminstone säkerställa en ordentlig radering utav hårddiskens innehåll, så att jag med gott samvete kan överlämna den för återvinning om inget annat.

Om inte annat fick jag ju åtminstone roa mig med lite tekniskt pillande en dag eller två. En egen form av underhållning…